Att bli pappa för andra gången

Att bli pappa för första gången är som en resa ut i det okända. Allt är nytt! Andra gången är du mer förberedd, men har också mer kunskap och känner kanske därmed större oro. Dessutom har du ju nu ett barn att ta hand om, skriver pappabloggaren Pierre Bel.

Att bli pappa för andra gången

Det sägs att alla graviditeter är olika. Och så var det också för oss. Under den andra graviditetens långa nio månader blev jag sakta men säkert allt mer medveten om att vi snart skulle få en ny familjemedlem. Att välja inredning till rummet, köpa pyttesmå bebiskläder och strosa runt i barnaffärer efter fler grejer – den ena saken gulligare än den andra. Allt detta ingick i mina förberedelser för att bli pappa en andra gång.

Tips på hur du som pappa kan förbereda dig för förlossningen

Jag tycker att jag var närvarande under båda graviditeterna, men min fru behövde mer stöd under den andra. För henne var den andra graviditeten inte som den första. Och att bli pappa för andra gången var också en ny upplevelse för mig.

Min roll som pappa tiodubblades.

Vår dotter Luna var bara tre år och behövde fortfarande mycket uppmärksamhet. Att se sin mamma förändras och bli tröttare än vanligt var inte så enkelt för henne. Samtidigt var hon väldigt spänd inför att bli storasyster.

BABYBJÖRN Föräldramagasin – Tecknad bild av den gravida mamman och den blivande storasystern i soffan.
Att bli storasyster är spännande. Luna började prata med sin lillasyster när hon fortfarande låg i mammas mage.
Foto: monpapa.fr

Jag hade redan koll på graviditetens vanliga kännetecken som illamåendet, smärtan och humörsvängningarna, så den här gången var jag bättre förberedd. Men cirka sex månader in i graviditeten blev min energiska fru tvungen att helt dra ner på aktiviteterna och resandet. Och när barnmorskan förklarade att det fanns risk för att barnet skulle födas för tidigt blev det jag som fick ta kontrollen över hemmet.

BABYBJÖRN Föräldramagasin – Tecknad bild av Monpapa som försöker göra att allt i hemmet ser perfekt ut.
Min annars så energiska fru skulle vila enligt barnmorskans ordination så jag fick ta kontrollen över vårt hem. Med lite instruktioner från min fru …
Foto: monpapa.fr

Åka och handla, laga mat, städa, tvätta, Lunas aktiviteter… Min roll som pappa tiodubblades. Jag gjorde mitt bästa för att min fru skulle få ta det helt lugnt och slippa oroa sig för om saker blev gjorda ordentligt. Jag ville verkligen att allt skulle vara PERFEKT hemma så att hon fick vila så mycket som hon behövde.

Läs även: Att bli pappa – tips inför papparollen

Den här gången ville vi också byta förlossningsavdelning. Den första förlossningen var svår och komplicerad, så för att slippa oroa oss för gynekologbesök och att gå igenom samma sak igen valde vi att föda på ett annat sjukhus.

Förlossningsteamet var ungt, uppmärksamt och motiverat och fick oss att känna oss trygga vid varje besök. Jag var med på alla ultraljud även om jag hade svårt att hänga med på vad gynekologen sa medan vi stirrade på den lilla skärmen. “Det där är hennes mage och högra fot…” Men hans mjuka ton lugnade mig och jag log och lyssnade på Maëlies snabba, regelbundna hjärtljud. Det var först då allt kändes verkligt. Jag skulle bli pappa för andra gången!

Sjukhusbesöken kändes jobbiga eftersom vi var rädda för komplikationer och eventuella problem vår bebis kunde få. Det var riktigt plågsamt vissa gånger. I slutändan visade det sig att Maëlie mådde perfekt och rörde sig så mycket att gynekologen verkligen fick slita!

Jag oroade mig mycket för att vi inte skulle åka till förlossningen i tillräckligt god tid.

Att bo på landet är inte optimalt när det gäller allt som har med sjukvård att göra. Förlossningen ligger cirka en timmes bilresa bort. En timme! Det är lång tid i ett nödläge. Jag oroade mig mycket för att vi inte skulle åka i tillräckligt god tid. Men Maëlie tänkte på oss och gav oss gott om tid att åka till sjukhuset. Vi hade till och med tid att gå upp och ner i alla de tolv trapporna flera gånger i ett försök att skynda på processen. Men vad hjälpte väl det. Min fru stukade foten och mina ben värker än! Hur som helst, vi hade så gott om tid att jag till slut hittade lika bra på sjukhuset som i min egen ficka.

Under båda graviditeterna har jag beundrat min fru för hennes viljestyrka och mod. Och båda gångerna har det gått bra. Och nu har vi två fina döttrar som varje dag ger mig obeskrivlig glädje.

Läs också: Andra barnet – när tre blir fyra

Läs alla artiklar av Pierre Bel här

BABYBJÖRN Föräldramagasin – Pappabloggaren Pierre Bel ritar tillsammans med sin dotter.
 
Foto: monpapa.fr

Pierre Bel

Bor: St Céré, på landet, i Frankrike
Gör: driver bloggen monpapa.fr som handlar om livet i vår lilla familj
Familj: är gift och har två små flickor, Luna & Maëlie