Att bli pappa – om den första tiden med bebis

Dr. John D Rich, Jr. är psykolog, professor i psykologi vid Delaware State University, gift med Erin och pappa till två tonårspojkar. Han är dessutom författare till boken Positive Parenting och skriver om föräldraskap och utbildning på www.drjohnrich.com.

Som nybliven pappa kanske du tänker att du inte är till så stor nytta. Att det är din partner som drar det tyngsta lasset och att du mest är det femte hjulet. Det är du garanterat inte ensam om att tänka. Visst, bebisar är jättesöta men livet med en nyfödd är ingen lek. Deras jollrande får ditt hjärta att smälta, men innehållet i blöjorna kan vara chockerande. Har du haft nöjet att byta de där bajsblöjorna där avföringen på något mystiskt sätt letat sig upp längs hela ryggen? Kul, va? De gurglar fram de allra gulligaste lätena, men kan också rycka upp oss ur vår djupaste sömn med ett gallskrik. Jag minns hur fantastiskt det var att som nybliven pappa få sova hela fyra timmar i sträck. Vilken ofattbar lyx!

Det känns som att din partner gör allt och att du är ungefär lika värdefull som en tioöring.

Och när bebisen gråter kan det betyda precis vad som helst. Är hon hungrig? Nej. Vill inte ha. Är det dags att byta blöja? Byter den. Hon gråter fortfarande. Hon kanske behöver rapa? Öronen blöder när gråten eskalerar samtidigt som jag vaggar henne och klappar henne varsamt på ryggen. Hon kanske är trött? Att ta en sväng med bilen är visst lösningen. Så. Äntligen! Hjälp, jag minns knappt vad jag heter.

De flesta pappor upplever nog också att det är mamman som gör grovjobbet. Särskilt om hon ammar. Det ska lagas mat, städas, gå på promenad, matas, städa igen, prata, sjunga, läsa och göras tid för vila. Det känns som att din partner gör allt och att du är ungefär lika värdefull som en tioöring. Du vill hjälpa till, men är osäker på vad du kan göra och hur du ska ta plats. Självklart vill du finnas där för din partner som kanske brottas både med oro och sömnbrist. Och du vill finnas där för din bebis. Äntligen är han här, men du känner att du inte är redo.

Ta inte illa upp, men din partner vill förmodligen inget hellre än att slippa se er på ett tag.

Om du vill bli mer delaktig men inte vet exakt vad du ska göra kan jag bara ge dig ett enda råd: Gör det du brukar göra och ta med dig bebisen när du gör det. Behöver du åka och handla? Ta med dig bebisen. Och när du väl är i affären, TA GOD TID PÅ DIG! Ta inte illa upp, men din partner vill förmodligen inget hellre än att slippa se er på ett tag. Då kan hon passa på att sova, kolla på tv eller läsa en bok utan att bli störd. Kanske kan hon till och med ringa en kompis och prata i hela meningar?

När du väntade på bebisen hade du antagligen en massa idéer om vad ni skulle göra när han eller hon äntligen tittade ut. Ni skulle kasta boll och han skulle slänga sig baklänges och fånga bollen med en hand. Eller så skulle du sätta dig ner med henne och berätta dina innersta tankar. Alla dessa drömmar om lek och samtal är såklart fantastiska. Men precis i början när din bebis ännu inte kan hålla upp huvudet behöver det inte vara så avancerat. Var bara där. Låt din son höra dig prata och möta din blick. Låt honom känna värmen i din mjuka röst. Låt din dotter få vila tryggt i din famn. Allt du behöver göra just nu är att ta dig tid och prata med henne med en kärleksfull röst.

Visst är det bra att sitta på golvet och leka, men det räcker oftast att du tar med dig din lilla när du gör det du brukar göra. Håller du på med något projekt? Så länge det inte finns några uppenbara faror i närheten är det bara att du sätter bebisen i babysittern eller bärselen och gör din grej. Vill du läsa tidningen? Läs den högt för din bebis.

Gör inte saker svårare än de är.

Gör inte saker svårare än de är. Ha din bebis nära när du gör dina vardagssysslor och prata högt om det du gör. Det spelar ingen roll att ditt barn inte förstår vad du säger. Det som är viktigt är att det är er tid tillsammans och din röst. Om du läser i tidningen om ett nytt vägarbete där du bor kan du diskutera det med ditt barn. ”Jag hoppas att det här inte påverkar pendlingen till jobbet. Jag tar ju oftast den vägen till kontoret, men här står det att den kommer vara avstängd de närmaste två veckorna …Vilken väg ska jag ta då, tycker du?” Kittla honom lite. Titta honom i ögonen. ”Vad tror du? Jag kanske ska ta gamla vägen istället?” Vicka lite på hans tår. ”Visst, det blir lite krångligare men det blir nog bäst så … Hoppas den inte kommer vara avstängd så länge.”

Det kan verka skrämmande att bli pappa. Jag var fullkomligt livrädd. Men sedan insåg jag en sak. Jag behöver faktiskt inte vara Stålmannen. Jag behöver inte bli utsedd till Årets pappa. Det enda jag behöver göra är att bry mig, visa kärlek och vara närvarande.

Om du behandlar ditt barn som att han eller hon har all potential i världen kommer ditt barn att tro på sig själv och sina styrkor. Det kommer att ge sig med tiden. Att vara en bra pappa handlar inte om att alltid säga de rätta orden eller bete sig på ett visst sätt. En bra pappa uppfostrar sina barn genom att vara sig själv och ge dem bekräftelse. Jag önskar dig all lycka på vägen. Det finns inget som är så givande och livsomvälvande som att få vara någons far.